.

Igår innan jag åkte iväg till jobbet så skulle jag låsa min Humlan eftersom att någon hade tagit cykellåset men inte henne. Men när jag kommer ner till alla cyklar får jag världens chock, MIN BÄSTASTE HUMMLAN VAR BORTA!!!! Någon liten ihoptryckt ful jävel hade tagit den! Jag börja nästan gråta, men fick acceptera läget och hoppa in i Simond pappa Tomas bil och åka in till stan. Jag kunde knappt prata om henne för då skulle allt brista och jag skulle börja storböla. Hade någon förstört henne? Hade någon tagit henne hem till sig och gjort henne till deras, eller var hon ner kastad i sjön? Jag var så arg! Men när jag sitter där på jobbet och tycker att allt känns hopplöst, så dyker en Tomas upp och berättar att han och Annika hittat den då dom var ute och leta efter den och har den med sig!  Jag nästan skriker av glädje när jag sitter där i kassan, och lilla mamma kan äntligen känna sig lugn igen, för Lilla Hummlan är hemma nu<3

Min lilla älsklings

Snart åker Simon ner till Arlanda för att senare flyga ner till Skottland. Det känns lite trist. Nä OTROLIGT trist, jag hatar det! Jag hatar att vara hemma själv, jag hatar det verkligen! Ensamhet är väl inge roligt? 1-2 timmar är väl okej, men inte en hel vecka! Dessutom kommer jag att  vara utan internet i en hel vecka, för just nu kör vi på Simons internet från Iphonen som är inkopplad i Macen vilket gör att jag måste klara mig med bara tv..... När Simon kommer hem kommer jag klättra på väggarna! Eller så inte, för jag ska jobba hela veckan så lite underhålld kommer jag ju bli. Jag passar på att jobba så mkt som möjligt nu när han inte är hemma. Pengar pengar pengar!