.

Vad jag är glad i dig, Ronja Mathilda Joline

Jag kan inte förstå att Ronja har varit såhär liten. Då hon bara låg i ens famn och snussa. Kolla bara på henne, hon är så liten och skör. Idag är hon fortfarande liten men nu en stadigare liten bit som man kan kasta omkring och skratta tillsammans med. Vad jag är glad i henne♥

Alltså jag förstår om ni är less på att höra om henne. Skulle jag också vara. Men när jag får dom här lyckokänslorna så måste jag bara skriva ner dom och förklara för alla hur mycket jag älskar henne. Hon är min halvsyster. Men i mitt hjärta är hon inte det. När jag tänker på henne så tänker jag alltid syster. Jag, Karoline och Ronja är systrar, inte halvsystrar. Vi har bara olika pappor. Enda sedan jag var liten har jag alltid drömt om ett lillasyskon. Tänk att jag fick vänta i 18år för att få det syskon jag alltid drömt om. Inte en dag förtidigt kan jag lova. Nu kanske ni kan förstå min glädje och kärlek över den här lilla varelsen och varför jag skriver så mycket om henne som jag gör:-)

Haha nädå, hon är SÅ söt så det är ingen fara!